Små och stora funderingar

Det är den sista augusti och nyss hemkommen från stan sitter jag nu och läser mammabloggar. Nu tror ni kanske att jag är gravid men så är dock inte fallet. Jag brukar sedan långt tillbaka läsa tre olika bloggar men har under sommaren inte haft tid att läsa dem så nu när jag börjat kika in på dem igen har jag upptäckt att alla tre är gravida! De skriver ju så klart därför en hel del om sina graviditeter och allt som har med barn och barntillbehör att göra. Jag ska faktiskt erkänna för er att jag är lite avundsjuk då jag sedan ett tag tillbaka börjat känna längtan efter att skaffa barn. Tyvärr är min man inte lika inne på den banan då han vill att allt ska vara perfekt när man startar familj. Jag har länge hållit med honom om den saken men tyvärr kan jag inte styra vad min kropp vill och sedan tror jag aldrig att det där ögonblicket kommer då allt är perfekt för att skaffa barn utan bara man vill så ordnar nog allt sig.
Nu är ju vi i en lite knepig situation då vi lever både här i Sverige och på andra sidan jordklotet (nästan iaf) och hur ska man då gå till väga när det gäller förlossning och diverse kontroller? Ska man ta sig hem till Sverige eller ska man stanna i det andra landet och lita på att vården där är bra? Det är så klart en svår fråga och som sjuksköterska är jag lite skeptisk till allt och vill helst vara i Sverige även om det kanske inte är världens bästa vård här så litar jag iaf på läkarna och barnmorskorna här. Jag har nämligen hört en hel del om vården i det land vi bor i och allt är definitivt inte positivt! Sedan är det ju det här med pengar. Eftersom jag störrde delen av året är lyxfru och inte jobbar får jag ju inte heller ut någon föräldrar penning vilket då innebär att vi ska leva på min mans lön, vilket vi iof klarar men ändå...

Som ni förstår är det inte helt lätt men när ena halva ändå inte är redo är det inte mycket att fundera på eller orda om. Vi får helt enkelt vänta och då kanske alla dessa problem ändå har löst sig!!!